HISTORIK.
Svenska Björnhundklubben är en rasklubb som arbetar med att förbättra och föra den Karelska Björnhunden framåt.
Klubbens första protokollförda möte hölls den 6 oktober 1972 i Göteborg. Den fick då namnet Björnhundsringen. Vid det första mötet deltog Erik Linder, Klevmarken, Ed. Berit och Thomas Johansson, Sävedalen samt Älva och Roland Porse. Bland övriga initiativtagare till bildandet av klubben kan nämnas Roland Jonsson, Vilhelmina och Margit Linder, Klevmarken, Ed. Verksamheten var till stor d
el i landets mellersta och södra delar.
1973 bildades Svenska Björnhundklubben som var verksam i norra delen av Sverige. Dessa två intresseföreningar gick samman och bildade Norra och Södra Björnhundklubben, med var sin styrelse. Inriktningen och målsättningen var inte helt lika hos de två klubbarna. För att få en mer aktiv klubb med samma inriktning och målsättning krävdes en omorganisation av klubben. 1987 var tiden mogen för att bilda en rikstäckande klubb.
Klubben kom att bestå av en riksorganisation och sju lokalavdelningar, klubben arbetar fortfarande i enlighet med de riktlinjer som antogs då. Sedan den 1 januari 2005 är klubben direktansluten till Svenska Älghundklubben.
Enligt gällande stadgar är klubbens ändamål att verka för att bevara och utveckla den Karelska Björnhunden till en sund och bra jakthund. Samt att genom lämplig upplysningsverksamhet sprida kännedom om Karelsk Björnhund och dess användning. Klubben förverkligar sitt syfte genom att i samarbete med Svenska Älghundklubben lämna anvisningar i avelsfrågor, delta i de av Svenska Älghundklubben anordnade jaktprov, spårprov, utställningar m m.
Historiska bilder.
När man tittar på dessa bilder så ser man att rasen inte
förändrats så mycket, samtidigt får man en förklaring till att det än i dag
födds hundar med " färgfel " och stubbsvans.
Många av den tidens hundar skulle klara sig utmärkt vid en utställning i dag.
De flesta bilderna är hämtade från Finska Spetshundklubbens 20 - årsbok som
behandlar åren 1938 - 1958.
På bilden
till vänster ser vi en vallpojke och den björn som han dödat med hjälp av spjut och hund, året är 1892. Bilden är tagen av Akseli Gall´en - Kall´ela ( 1865 - 1931 ) Han var konstnär och sökte sina motiv ur finsk mytologi, bland annat från Kalevala.
Professor
Antti Tanttu har haft stor betydelse för den Karelska Björnhundens
utveckling. 1945 blev han hedersmedlem
och ledamot i styrelsen.
Kivikos tik
Saida. En av de tikar som haft stor betydelse för rasen utveckling. Hon var själv en duktig fågel och älghund, med priser både från utställning och älgprov.
Kivikos hane
Selki. Han har liksom Saida haft stor betydelse för rasen. Erkänt duktig älghund med flera priser från jaktprov och utställning.
Dessa två hundar finns i stamtavlan på många av dagens hundar.
Här kan vi
se två av avkommerna till Selki och Saida. Till vänster Kivikon Prokko, pristagare både på utställning och jaktprov.
Till höger Ahmon Vorna.
På bilderna ovan ser vi jakt-Champion
Panu 5031A vinnaren av Skallkunga-tävlingen åren -51, -52, -53, -56,
-57, -58, 1954 var tävlingen inställd. Ägare: Jordbrukare Heikki Kirra.
Panu har ett flertal pris från jaktprov
Det är sköts
63 älgar för Panu, av vilka 8 under hösten -57 vilket måste betraktas som
en hög siffra med tanke på hur älgbeståndet såg ut. Panu tog 8 st första
pris i elitklass. I stamtavlan förekommer många kända hundar. Fader: Hirven-Romulus, Moder: Kiho-Piku, Ff: Tuusik, Fm: Hirven-Töpö, Mf:
Peni, Mm: Nallen Turri.Längre bak finns hundar som Kiho-Tuiskuu, Herjan
Pörri, Hirven-Kiiski, Herralas Jepen Töpö och Nalle.
Här ser vi
den nyss omnämnda Dubbel-Champion Hirven-Romulus. Han är fader till bland annat följande,
Panu, Pöyröön Romulus, Poukamon Kai, Raju mm.
På bilden till höger är han 9 år.
Till vänster är en ung Pöyröön Romulus 1462/53, han vann skallkunga tävlan
1955.
Till höger är Larin-Turkka 7/54 även han pristagare på jaktprov.
Bägge två blev utställnings Champion.
Ovan Rasens
första Dubbel-Champion :Kyttä 11710/X.
Han vann också första skallkunga tävlingen 1950.
Ägare: Doktor R. Sotamaa.
Ovan en person och hans hundar som
man inte får glömma att presentera, Antti Herrala,
här med sin stam hund Jeppe. Trots att han
råkade ut för många olyckor med sina hundar
under kriget gav han aldrig upp.
Antti
Herrala och hans berömda hundar Töpö till
vänster och Poku till höger samt den björn som
de fått den 29/7 1938. Björnen vägde 70 kg.
På dessa
bilder ser vi Herralas Töpö som vid utställningen i Sortavala 1938 erhöll
1:a pris. Töpö var dessutom en mycket duktig älg och björnhund.
Jakt
Champion Pami, det sköts 19 ( inte skrivfel )
älgar för honom under hösten 1955.
Två av Ingenjör Virrankoskis hundar. Till vänster Pöyröön Junkkari cert
1956. Till höger Pöyröö cert på utställning och pristagare på älgprov.
" Kivikon
Musti " erhöll 1:a pris i Helsingfors 1936 och i Sortavala 1938.
Två mycket
vackra tikar. Till vänsterBella, Cert 1955. Ägare: Pihlaja.
Till höger Jalo Ärkky Ägare: Veikko Mielonen.
Jaurin
Tsammo till vänster Cert 1955. Ägare: Haltimo, Nummela.
Jukke till höger Cert 1954. Ägare Tuomainen.
Ontrein
Bobik till höger erhöll 1:a pris 1949 i Helsingfors.
Till vänster
en ung Panu
778/55 som erhållit Certifikat .
Till höger är Inspektör Ahmos tik Ahmon Nalle, hon hämtades från
ryska sidan.
Till vänster Söpö, hon har 1:a pris på utställning, född i ryssland dotter
till Tuusik, ägare lärare Oksanen
Till
vänster valpar från Jaako Haltimos uppfödning.
Till höger en
vacker tik Huppe, ägare poliskonstapel Vuorinen.
Till vänster Svensk Dubbel Champion Mostodalens Ess. Ägare och uppfödare Rune Malmberg
Till höger Jalo Pörri
högt meriterad på utställning i Finland exporterades till Sverige.
Har ni en
hund som ens är i närheten av dessa två då skall ni vara mycket nöjd.
På den vänstra bilden står Körri SF165233/77 SDCH, FINDCH, INTUCH,
NORDV-80
På bilden till höger ser vi Usvan Murri SF12762/67 Int, Nord, FINUCH,
FINJCH. Fader till bland andra Ståndskallets Barsk